onsdag 3 februari 2010

Dagens colorit

Som att tassa över nattgammal is känns det att börja jobba på allvar igen. Att ta tag i researchen för en intervju till exempel. Vad ska jag säga? Fråga? Prata om? Ringrosten står mig långt upp över öronen och jag funderar över varför just jag? Men så var det första gångerna också och allt här i livet har en första gång. Sen blir det risk för rutin.

Så det är väl bara att kasta sig ut över stupet. Greppa byxlinningen, dra åt svångremmen och hoppa. Och jag tror inte att mitt offer idag är särkilt farligt. Åtminstone inte för mig.

Att spela på rutinens brant är annars inget vidare för kreativiteten. Man ska ständigt utmana sig själv och bryta ny jungfruelig mark. Annars fastnar man lätt i det förgågna och får svårt att upprätthålla intresset för livet. Både i allmänhet och i synnerhet.

Och det finns så mycket att vara nyfiken på. Allting egentligen. För ingenting vet man och överraskningar väntar bakom varenda stam. Särskilt i den skog man tror sig hitta bäst i. Där kan de raraste saker växa och det behövs ingen skogsbrand för att väcka sedan länge slumrande frön. Det är bara pilla lite och sen vänta på att få se skottet kika upp.

Idag såg jag färggranna vippor utanför en blomsterhandel i Vasastan. Organge, blått, gult, grönt, rött. Så chickt! Och vårlovande. Det får bli mina färger för dagen. Och i kväll kommer katten.