torsdag 11 februari 2010

Tillstånd

Trött idag. Trött av. Trött på. Trots att jag är glad i själen och mycket förnöjd. Fast man kan vara trött i alla fall. Precis som man känner världssmärta, så kan man uppleva världströtthet. Vara less på en massa. Inte vilja sjunga med.

Det känns som att det är för många ord i omlopp. För mycket nyttjande. Ett överutnyttjande helt enkelt. Nio miljoner monologer mal på bara i detta land och det är omöjligt att dra ner volymen.

Så jag skulle egentligen vilja knipa igen. Pixla mig själv och ljuden jag gör. Men i stället sitter jag här och skriver en massa nya ord. Kanske är det bara i medvetande om att vi snart är framme vid målet: den 8 mars. Dagen Ä. Då jag ska tystna.

Å andra sidan har jag ju hotat med att fortsätta med mitt malande. Grotta ner mig i den förmultningsprocess vi kallar åldrandet. Som i sina bästa stunder brer ett barmhärtighetens täcke över tillvaron och i sina sämsta skakar om som ett knippe maracas på stereoider.

Men det är bara att bita ihop. Arbete väntar. Idéer ska omsättas i ord som ska bilda meningar som ska motivera min lön. Så håll i hatten. Färden går vidare.